itsmyfuckinglife

Måndag igen. Och ännu en dag som inte blir som jag planerat.
Dagens plan var att först träffa min psykiatiker på ABC-teamet och få ny medicin utskriven,
sen promenera upp till NetoNet för att inhandla min efterlängtade digitalkamera.
Lugn dag!! 
Men mötet hos min psykiatiket, slutade med att hon efter två timmars samtal ville skicka mig i taxi till akutmottagningen. Anledningen är svullnaden som kommit dem senaste veckorna, att jag inte bajsar (bajsar var fjärde vecka i genomsnitt) samt att jag kräker blod.

Men envis som jag eller snarare han är vägrade jag.
Dock fick jag lova att jag och mamma skulle åka in imorgon på morgonen.
Så nu sitter jag här och våndas över morgondagen. Vill få ett ordentligt svar på orsakerna,
 om det så är ett mindre positivt sådant. Men att leva i ovissheten är jobbigt.
Med vissheten kommer också möjligheten till att få hjälp.
Det jag är mest rädd för är att dem inte finner nått fel alls och att man skyller svullnaden på anorexin.
Eller som förra gången jag svullnade upp och gick upp 40 kilo på 4 månader (yes, du läste rätt. 4 MÅNADER!!),
orsaken enligt läkarna var att jag Nog gick och åt i sömnen. 
Så fel dem hade!!

Aldrig hade jag ätit så lite som då och mat försvann aldrig från verken kylskåpet, frysen eller skafferiet.
Det kan min mamma intyga. Men i läkarnas lathet och ointresse för vad som händer mig,
ville dem bara hitta ett svar som i andra fall kanske skulle kunna vara riktigt och sanningen.
Men i mitt fall var det icke så!!

Så jag rädd för vad som kommer ske. Tänk så tror dem inte på mina ord.
Tror inte jag orkar med det en gång till. Vill bara att nån ska ta mina besvär på allvar.
Jag lider så av denna svullnad.
Hatade min kropp innan, men nu hatar jag den desto mer.
 Finns det någon som delar min problem??

Så det blev ingen kamera idag, utan får ta det på ondsdag istället.
Jävlar vad det ska fotograferas:)
Älskar att fånga vackra saker på bild...